Inte H som i "Han med stort H"
"Vid uttalet av det svenska H-ljudet gör man en knappt hörbar utandning så att luftströmmen placeras på exakt samma plats där stämbanden kommer att vibrera vid vokalljudet som följer efter"
Den sanna glädjen, skadeglädjen som vi i de allra flesta fall känner den som, är rolig oavsett tid o rum. Så länge man inte själv står i centrum för den.
Fast det är inte så sällan som Hån är överst på tapeten i vårt gäng. Ensam är svag, tillsammans är vi starka.. och minst sagt tuffa! När Hånen haglar står solen som högst på himlen o de flesta har haft sina glansdagar..
Kan man inte bjuda på sig själv så får man vakta sin tunga och alltid ha ögon i nacken.
Tyvärrr.. Hånen är här för att stanna. o aldrig har de varit roligare.
Ett annat h, som är h som i Hämnd, passar väl inte lägligare än nu. "Hämnden är ljuv "är ingen klyscha utan det klaraste faktum just idag, o just rätt i tiden! den biter och dämpar dessutom sorgen, som oftast o återkommande går till han med stort h. som inte är det stora h:et i detta inlägg.
Det är konstigt hur bloggen mer o mer formar sig efter oss. Hur rolig och viktig den faktiskt blev i våra, för somliga kan tyckas obetydande, diskussioner. Men den Hämmar, åstadkommer o, det kanske allra viktigaste, Håller ihop trådarna.
Inspirationen bara flödar men här tar vi ett stopp för att bevara Hågen o undran till nästa inlägg..
fast som tråkigt nog kommer blir mer sakligt!
Natti
/Lisa ♣
